SPD - Jag har fastnat(!)

Lördagen bjöd på en strålande vårdag med blå himmel och en sol som värmde i de något kyliga vindarna. Idag skulle det ske. Den första riktiga skogsturen med SPD under fötterna!

Jag började i ett lugnt tempo och undvek inledningsvis en stenig stig jag brukar ta under en kraftledning på väg mot Viksjö. Väl inne i skogarna vid Hummelmora kände jag att jag kunde börja släppa loss. Jag vet inte om det var den allmänna upphetsningen eller det fina vädret som gjorde det, men att ta det lugnt existerade plötsligt inte. Jag upplevde det som om jag flög fram i skogen.

I trakterna mellan Görvälns Slott och Kallhäll gavs jag tillfälle att pröva på mer tekniska stigar. Här gjorde jag min första - och enda - vurpa. Ett ögonblicks tvekan och jag hann inte klicka loss höger fot innan jag i en tvär kurva körde på en rot där det tog stopp.

 

 

Jag lärde mig en hel del under denna tur. Beträffande tramptekniken har jag fått flera råd att man ska röra benet som om man försöker skrapa av något under foten. Detta ger en mjuk rörelse och ett effektivt utnyttjande av benets rörelseenergi. Att jag fick en extra skjuts i backarna var det inget snack om. Jag hade förväntat mig att jag skulle bli tröttare då jag nu jobbade hela tiden med båda ben, men det var precis tvärtom: Istället för ett max-tryck på ömsom vänster ömsom höger kände jag nu en betydligt bättre utjämning av kraften på båda ben.

Det andra jag lärde mig var att jag blev tvungen att läsa terrängen bättre. Att planera det avsnitt som kommer och i god tid klicka ur foten för att ta emot en sten eller stubbe är onekligen viktigare nu. Det låter jobbigare än det är, men jag tror att det mycket handlar om en vanesak. Foten sitter ju fast och med tiden lär det sitta i ryggmärgen att det krävs en liten rörelse för att lossa den vid behov.

Så, är jag nöjd med min första tur med SPD? Lita på det! Min cykling känns nu effektivare, jämnare och behagligare än med mina gamla platta pedaler. Jag har länge velat om jag skulle ta detta steg. Nu är det gjort och jag ångrar det inte en sekund.

Jag är fast!